Vanliga frågor
På denna sida ger vi svar på ett antal vanliga frågor om fonden eTurn och de systematiska investeringsmodeller vi tillämpar.
Vi har som ambition att vara öppna, informativa och snabba med att uppdatera vår hemsida med aktuell och relevant information.
Dessa frågor och svar är ett led i denna strävan. Kontakta oss gärna om du har ytterligare frågor.
Flera av frågorna har att göra med risker av olika slag. Detta speglar den aktuella finanskrisen där vi har stor förståelse för att
investerare känner oro för sina placeringar.
Våra investerare ska känna sig trygga även när det stormar som värst, och öppenhet med
information är bästa sättet att åstadkomma detta. Dessutom ska vi naturligtvis leverera det vi säger att vi ska göra och inte bara skriva
en massa vackra ord. Klicka här för att se trygghet och riskkontroll i verkligheten.
Vad är idén och visionen bakom fonden eTurn?
När vi startade fonden eTurn var idén att skapa exakt den aktiefond vi själva skulle vilja investera i.
Så här vill vi att den ska fungera:
- När aktiemarknaden som helhet eller någon sektor är i en uppåtgående fas ska vi vara med på uppgången, gärna med lite extra fart
- När aktiemarknaden är i en nedåtgående fas ska vi undvika att följa med i raset genom att ligga placerade i trygga ränteplaceringar i väntan på nästa uppgång
Detta är möjligt genom att fonden styrs av helt systematiska regler enligt en modell som utvecklats under många år baserat på 25 års samlad erfarenhet med hjälp av
en världsunik och mycket avancerad mjukvara, läs mer här.
Målsättningen är att du som investerare lugnt, tryggt och långsiktigt ska kunna vara investerad i eTurn utan att bekymra dig om när du ska investera
i aktiemarknaden och när du ska sälja eller byta fonder. Vi tar hand om den problematiken.
Det låter ju nästan för bra. Hur är det möjligt?
Det bygger på att aktiemarknaden inte utvecklas helt slumpmässigt utan bland annat tenderar att röra sig i trender. Detta innebär att
det finns möjlighet att skapa systematiska regler som statistiskt utnyttjar dessa egenskaper hos aktiemarknaden, vilket i sin tur innebär att
det är möjligt att systematiskt följa med på större uppgångar och lika systematiskt undvika större nedgångar.
Ingen metod fungerar perfekt i alla situationer på aktiemarknaden, men detta ger en stark statistisk fördel och en väsentligt bättre riskkontroll
än att följa med på börsens berg- och dalbana.
Jag har hört att systematiska modeller inte fungerar. Kommentar?
Vissa påstår, av olika skäl, att den här typen av modeller inte fungerar. Enligt vår uppfattning beror detta dels på förutfattade meningar,
dels på bristande kunskap om hur sådana modeller fungerar.
Några fakta om modellbaserad förvaltning:
- Några av världens mest framgångsrika förvaltare har använt modellbaserad handel sedan 1970-talet och framåt
- Världens kanske mest framgångsrike förvaltare alla kategorier, Jim Simons och hans bolag Renaissance Technologies, använder enbart
helt systematiska modeller. De är (enligt Bloomberg) världens största hedgefondförvaltare med totalt ca 35 miljarder dollar under förvaltning.
Deras första fond Medallion (som är stängd för utomstående sedan länge) har avkastat i genomsnitt 38% per år från 1989 (efter avdrag
av mycket höga avgifter). Från år 2000 och framåt har de inte haft ett enda förlustkvartal.
- Även i Sverige finns andra modellbaserade fonder, t ex hedgefonden Lynx som håller mycket hög internationell klass
Naturligtvis finns det också många exempel på modeller som inte har fungerat
(liksom det finns massor av exempel på förvaltning baserat på fundamental analys
som misslyckats eller som underpresterar, t ex har majoriteten av vanliga aktiefonder svårt att överträffa sina jämförelseindex).
De flesta misslyckandena beror på att man gör misstaget att tro att det är enkelt att utveckla en modell som fungerar.
Man tar fram en modell, testar den på historiska data, får bra resultat. Sedan kör man igång och inser den hårda
vägen att det kanske inte var så lätt. Det är i själva verket ett komplicerat och tidsödande arbete att utveckla modeller som verkligen fungerar
i olika marknadssituationer och inte bara är anpassade till idealiserad historik.
Det kräver kunskap, erfarenhet, många års arbete och tillgång till avancerad mjukvara.
Vi har 25 års samlad erfarenhet av utveckling och handel med systematiska modeller och vi har gort utvecklingsarbetet
mycket grundligt. Modellerna har testats enligt konstens alla regler, på längden och på tvären, med data från ett tjugotal länder i syfte att
säkerställa att modellerna är robusta och pålitliga. Det har tagit fem år enbart att utveckla mjukvaran för att kunna göra detta (det går nämligen
inte att köpa mjukvara som är tillräckligt kvalificerad). Kort sagt: Vi är övertygade att våra modeller håller världsklass.
Ok, det har fungerat historiskt, men hur vet man att det kommer att fortsätta fungera?
De grundläggande mekanismerna i marknaderna har varit förvånansvärt likartade över mycket lång tid. Även om teknik och samhälle förändras är
marknaderna fortfarande i lika stor utsträckning som förr starkt påverkade av mänskliga faktorer, dvs psykologi, flockbeteende med mera. Det är dessa
faktorer som leder till att marknaderna inte är helt slumpmässiga, och det är detta som modellerna kan utnyttja.
Ett exempel: Den mest omfattande studie som gjorts av så kallade momentumstrategier (handla på trendstyrka) omfattar hela 108 års
börshistorik i 17 länder, och visar att metodiken har givit konsekvent överavkastning under denna tid (läs mer här).
Detta är bara ett exempel på de marknadsegenskaper som går att utnyttja för modellbaserad handel.
Det finns inget som tyder på att dessa grundläggande faktorer har ändrats på senare år eller kommer att försvinna i framtiden.
Vad händer om börsen går dåligt i flera år?
Tvärtom mot vad många försöker påstå är det ganska stor risk för att börsen generellt utvecklas svagt under långa tider. Några exempel:
- Den amerikanska börsen återhämtade inte värdefallet från 1929 förrän i början av 1950-talet, dvs över 20 år
- Många börser utvecklades mycket svagt under perioden från slutet av 1960-talet till en bit in på 1980-talet, en period på ca 15 år
- Den japanska börsen nådde sin topp 1989 och värdet nu (oktober 2008) är drygt 70% lägre än då (nästan 20 år senare!)
Under sådana förhållanden kommer det att vara uselt att vara placerad i vanliga aktiefonder, men hur kommer det att påverka eTurn?
Om börsen generellt går mycket dåligt kommer det naturligtvis periodvis att påverka även eTurns möjligheter till god avkastning (så som skett under 2007-2008), men det
finns mycket som talar för att eTurn kommer att kunna nå en mycket bra avkastning även under sådana perioder som nämns ovan:
- Det extrema värdefallet efter 1929 följdes av en mycket bra uppgångsperiod en bit in på 1930-talet som kunde ge mycket goda vinster
för den som lyckades undvika värdefallet under kraschen. I själva verket mycket bra förhållanden för eTurns modell.
- Perioden under 1970-talet som nämns ovan var långsiktigt dålig, men innehöll relativt långa trender både upp och ned,
vilket gav mycket bra avkastningsmöjligheter för eTurn-modellen
- Den japanska börsen har också haft många mellanliggande upptrender i den långa utförsbacken, vilka har kunnat utnyttjas för att skapa avkastning med
eTurn-modellen även om denna avkastning inte skulle varit lika lysande
- Även om börsen som helhet har en svag utveckling finns det nästan alltid enskilda sektorer och aktier som utvecklas starkt.
eTurn-modellen kommer att fånga dessa trender, och är inte beroende av att hela börsen utvecklas positivt
För att skapa långsiktigt god avkastning även i sämre börsklimat är det viktigt
- att minimera förlusterna när börsen rasar kraftigt (precis som fonden eTurn har gjort under 2007-2008)
- att utnyttja de uppgångsperioder på åtskilliga månader (och ibland år) som alltid kommer även under långsiktigt dåliga börsperioder
Det är precis detta som eTurn-modellen är konstruerad för.
Är eTurn en hedgefond?
Både ja och nej. Grundbetydelsen av "hedge" är "skydd" (mot värdefall), och i den meningen är eTurn en hedgefond eftersom investeringsmodellen
har ett bra skydd mot stora nedgångar. Under begreppet hedgefonder finns det dock en mycket brokig skara fonder där placeringsstrategier och
risknivåer skiljer sig mycket kraftigt. Majoriteten av alla hedgefonder försöker få avkastning även när aktiemarknaden går ned, vilket innebär
att de använder någon form av blankning. Detta gör inte eTurn vilket särskiljer fonden från majoriteten av hedgefonder.
De flesta hedgefonder strävar efter att åstadkomma en stabil avkastning på omkring 10%-15% per år oberoende av hur aktiemarknaden går. De som är bra
lyckas med detta men i praktiken presterar många betydligt sämre. Detta innebär att hedgefonderna oftast inte lyckas prestera alls lika bra som aktiemarknaden
när börsen verkligen går bra, vilket beror på att skyddet/hedgen kostar i form av utebliven avkastning under goda börsår.
Vår modell är inriktad på att verkligen utnyttja goda börstider till att avkasta extra mycket, samtidigt som vi undviker stora värdefall när börsen går dåligt.
Enligt våra studier av historiska och verkliga data ger detta långsiktigt betydligt bättre avkastning än vanliga hedgefonder.
Vissa typer av hedgefonder vill vi definitivt inte associeras med. Det är de hedgefonder som tar stora risker genom att använda mycket
kraftig belåning (hävstång) på underliggande instrument som avkastar relativt lite. Genom hävstången blir avkastningen bra, och dessa fonder är ofta lömska
genom att de under lång tid (flera år) kan visa en mycket stabil och jämn avkastning. När det sedan smäller gör det ofta det rejält. Det finns åtskilliga exempel på
sådana hedgefonder som gått omkull, det mest kända är kanske Long Term Capital Management som gick omkull med buller och bång 1998. Se upp för sådana fonder!
För ytterligare jämförelse mellan eTurn, hedgefonder och andra investeringsformer läs mer här.
Varför försöker inte eTurn tjäna på börsnedgången genom att blanka?
Se svaret till "Är eTurn en hedgefond?" ovan. Det är helt enkelt tveksamt om det lönar sig långsiktigt. Vi vill också ha en strategi som är
lätt att förstå: "Var med på börsuppgångar (med extra fart), och undvik nedgångar."
Vilka risker finns med fonden eTurn?
Det finns ett antal situationer som kan leda till förluster eller en svag kursutveckling i eTurn. Samtliga dessa innebär enligt våra
beräkningar och bedömningar en mindre risk för stora värdefall än de risker som finns i vanliga aktiefonder eller i många hedgefonder
(det finns hedgefonder med lägre risk, men dessa har också i allmänhet sämre avkastningsmöjligheter)
Ett stort börsfall kommer plötsligt utan förvarning när eTurn är investerad till 150%
Detta är mycket ovanligt, det normala är att
stora börsfall inträffar när kurserna redan har börjat vika och då har eTurn redan börjat minska investeringsgraden. Om det ändå skulle inträffa räknar
vi med att i värsta fall förlora något mer än börsen under en dag eller två, därefter bromsas fallet genom att vi säljer hela eller delar av fondens innehav.
Dessutom har vi möjlighet att använda säljoptioner och andra derivat som ytterligare skydd mot nedgångar, vilket gör att fallet kan lindras ytterligare. Vi räknar med att
fonden i värsta fall kan tappa ca 20% vid en sådan extrem händelse. Under 2007-2008 när fonden har varit igång har vi haft ett maximalt värdefall från topp till
botten på 10% under en av de värsta börsperioderna på mycket länge.
En lång period med extremt ogynnsamma svängningar
Detta skulle i värsta fall kunna leda till att eTurn-modellen kommer i otakt med marknaden med omväxlande köp- och säljsignaler.
I ett sådant fall kommer eTurn att ge en svag avkastning, men förlusterna blir inte stora. Om detta inträffar kommer aktiemarknaden som
helhet också att vara svag och instabil så eTurn kommer knappast att vara sämre än andra aktiefonder. År 2007 var ett ganska extremt exempel
på en sådan period (faktiskt en av de värsta vi sett i den historik vi studerat), och eTurn lyckades ändå parera detta och ge bättre avkastning
än börsen generellt.
Vilka kreditrisker finns?
Under finanskrisen har ytterligare risker med olika placeringar kommit fram som man normalt inte har observerat tidigare. I vissa typer av
placeringar (t ex aktieindexobligationer) finns risk att hela eller stora delar av kapitalet kan gå förlorat om motparten går i konkurs.
När eTurn inte är investerad i aktier så är resterande kapital placerat i räntebärande. För att undvika risker enligt ovan placerar vi alltid
merparten likvida medel i statsskuldväxlar utgivna och garanterade av svenska staten (en mycket liten kassa finns på konto hos SEB).
Säkrare än så går det inte att placera, kreditrisken är alltså så nära noll man rimligen kan komma.
Förlorar jag mina pengar om bolaget Eturn Capital Management skulle gå i konkurs?
Nej. Bolaget Eturn Capital Management AB och fonden eTurn är helt separata juridiska enheter. Om bolaget går i konkurs påverkas inte värdet på
fondernas tillgångar. Skulle en konkurs inträffa kommer fonderna att stängas och tillgångarna delas ut till investerarna.
(Detta är en rent hypotetisk fråga, vi tänker vara kvar under lång tid, men frågan har tagits upp under finanskrisen
när det gäller fonder i allmänhet och vi tycker att det är lämpligt att ta upp den här.)
Ok, jag är övertygad! Hur köper man andelar i fonden eTurn?
Detta beskrivs utförligt på en egen sida. Klicka här
|